
Det finns något med ugglor som får även den mest hektiska människan att stanna upp – kanske är det de stora ögonen, det tysta flygsättet eller att de flesta av oss bara hört dem ropa i skymningen. Sveriges 13 inhemska ugglearter är alla fridlysta enligt artskyddsförordningen (Naturvårdsverket, statlig miljömyndighet), och några av dem är betydligt vanligare än man tror.
Antal inhemska ugglearter i Sverige: 13 · Största arten: Berguv (Bubo bubo) · Minsta arten: Sparvuggla (Glaucidium passerinum) · Alla ugglor är fridlysta: Ja, enligt artskyddsförordningen
Snabböversikt
- Sverige har 13 inhemska ugglearter; vissa sammanställningar anger 11 (Fågelskartan, fågelskådarresurs)
- Berguven är störst: 60–75 cm och 1,5–4 kg (Naturhistoriska riksmuseet, statligt naturmuseum)
- Exakt antal häckande par av ovanligare arter som lappuggla är svårt att fastställa (SLU Artdatabanken)
- Kattugglan finns i södra och mellersta Sverige, slagugglan från mellersta Värmland och norrut, och fjällugglan i fjällen (Atlantbib)
- Skyddet av fåglar, bon och ägg gäller året runt (Skogsstyrelsen)
Tretton arter låter som mycket, men bara en handfull är vanliga. Uppgifterna om arter och antal bygger på Fågelskartans sammanställning av svenska ugglor.
| Fakta | Värde |
|---|---|
| Antal ugglearter | 13 (11 i vissa översikter) |
| Största arten | Berguv (Bubo bubo), 60–75 cm, 1,5–4 kg |
| Minsta arten | Sparvuggla (Glaucidium passerinum), 15–20 cm |
| Fridlysta | Ja, enligt artskyddsförordningen (Naturvårdsverket) |
| Vanligast | Kattuggla och hornuggla |
| Största vingbredd | Upp till 170 cm (berguv) |
Tar du med dig en enda siffra från tabellen, låt det vara vingbredden: upp till 170 centimeter för en berguv – bredare än de flesta tror.
Vilka ugglor har vi i Sverige?
Hur många ugglearter har vi i Sverige?
Antalet ugglearter i Sverige är en fråga om definition: olika sammanställningar landar i 11 eller 13 arter, beroende på hur tillfälliga häckningar räknas.
- Berguv (Bubo bubo) – finns i hela Sverige (Atlantbib)
- Kattuggla (Strix aluco) – södra och mellersta Sverige (Atlantbib)
- Fjälluggla (Bubo scandiacus) – lever i fjällen (Atlantbib)
- Slaguggla (Strix uralensis) – från mellersta Värmland, Västmanland och Uppland och norrut (Naturhistoriska riksmuseet)
- Sparvuggla (Glaucidium passerinum) – minst av de svenska ugglorna (Fågelskartan)
- Hökuggla, lappuggla, hornuggla, jorduggla, pärluggla och tornuggla – övriga arter som räknas till svenska ugglor (Fågelskartan)
De arter du har störst chans att möta är kattuggla, hornuggla, berguv, jorduggla, slaguggla, sparvuggla, pärluggla, lappuggla, fjälluggla, hökuggla och tornuggla (Fågelskartan).
Geografin är den snabbaste ledtråden: en stor uggla i fjällen är nästan alltid en fjälluggla, medan en medelstor uggla i södra Sverige med största sannolikhet är en kattuggla.
Mönstret är tydligt: Sverige har några vanliga, brett spridda ugglor och några arter med snäva utbredningsområden. Vill du se en ovanlig art, sök dig till rätt region – de vanligaste ugglorna finns överallt.
Finns det vita ugglor i Sverige?
Finns det brun uggla i Sverige?
- Vit uggla: ingen svensk uggla är helt vit, men fjällugglan har en vitaktig fjäderdräkt under vintern.
- Brun uggla: kattuggla, hornuggla och slaguggla har brunaktig fjäderdräkt.
Fjällugglan (Bubo scandiacus) är den art som kommer närmast bilden av en vit uggla. Den är en av de större svenska ugglorna och hör hemma i fjällen. Vitheten fungerar som kamouflage i snölandskapet och blir mer framträdande under vintern.
Färgen är en av de första ledtrådarna vid artbestämning. En stor, ljus uggla i fjällen är en fjälluggla; en brun medelstor uggla i södra Sverige är med största sannolikhet en kattuggla.
Så frågan om vita ugglor handlar egentligen om geografi. Vill du se Sveriges vitaste uggla får du ta dig till fjällen.
Är ugglor fridlysta?
Får man ha ugglor i Sverige?
- Alla vilda fågelarter i Sverige är fridlysta enligt artskyddsförordningen.
- Det är förbjudet att skada bon eller ägg och att störa fåglarna (Skogsstyrelsen, statlig skogsmyndighet).
- Att hålla uggla som husdjur kräver särskilt tillstånd från länsstyrelsen.
Skyddet omfattar alla vilda fåglar, inte bara ugglor. Totalt är cirka 585 av cirka 50 000 kända växt- och djurarter i Sverige fridlysta i hela landet (Naturvårdsverket), och ugglorna tillhör den gruppen.
Eftersom alla ugglor är fridlysta är det i praktiken inte tillåtet att hålla dem som husdjur utan särskilt tillstånd. Den som hittar en skadad uggla bör därför kontakta länsstyrelsen i stället för att ta med fågeln hem.
Att närma sig ett ugglebo under häckningen kan räknas som störning – även om du bara vill titta. Enligt Skogsstyrelsen är det förbjudet att skada bon eller ägg och att störa fåglarna.
Fridlysningen är inte till för att hindra människor från att titta på ugglor. Den är till för att ugglorna ska kunna häcka ifred – och för att den som vill ha ugglor nära inpå ska satsa på rätt miljö i stället för en bur.
Vilka är Sveriges största ugglor?
Vilken är Sveriges minsta uggla?
- Berguv – 60–75 cm, 1,5–4 kg
- Lappuggla – 60–70 cm, 0,7–1,6 kg
- Fjälluggla – 55–65 cm, 1–2,5 kg
- Slaguggla – 52–60 cm, 0,6–1,3 kg
- Hökuggla – 36–40 cm, 250–400 g
- Sparvuggla – 15–20 cm, 50–80 g
Storleksuppgifterna ovan bygger på Naturhistoriska riksmuseets artfaktablad över svenska ugglor. Berguven väger upp till 80 gånger mer än sparvugglan, och vingbredden på upp till 170 cm gör den till en av Europas största ugglor.
Storleken sorterar bort det mesta. En uggla på 4 kilo i skogen är en berguv; en på 50 gram är en sparvuggla. Allt däremellan kräver en artlista.
Den praktiska konsekvensen: storlek och geografi räcker långt för att artbestämma en svensk uggla. Färg och läten blir sedan det som avgör.
Kan ugglor attackera människor?
Vilka djur äter ugglor?
- Attacker mot människor är extremt sällsynta och sker oftast när ugglan försvarar bo eller ungar.
- Naturliga fiender till ugglor inkluderar räv, duvhök och ibland större ugglor.
- Mest utsatta är ägg och ungar, särskilt hos markhäckande arter.
Det som ibland beskrivs som attacker är föräldrar som varnar eller dyker mot den som kommer för nära boet. Några dokumenterade dödsfall av uggleattacker i Sverige finns inte.
Hur gammal kan en uggla bli?
I det vilda: upp till 20 år · I fångenskap: över 60 år (berguv)
De flesta ugglor lever kortare, eftersom många ungar dör under första vintern. Men en vuxen berguv har få naturliga fiender och kan bli mycket gammal.
Ser du en uggla som dyker mot dig, backa långsamt och lämna området. Fågeln försvarar sina ungar – ju snabbare du ger dig av, desto snabbare lugnar den ner sig.
Respekterar du reviret under häckningen är risken att bli attackerad i praktiken obefintlig. Ugglor ser människor varken som byten eller rivaler – bara som något som ibland kommer för nära.
Bekräftade fakta och oklarheter
Bekräftade fakta
- Alla ugglor i Sverige är fridlysta enligt artskyddsförordningen.
- Sverige har 13 inhemska ugglearter enligt vedertagna sammanställningar.
- Berguven är störst och sparvugglan minst av de svenska ugglorna.
Vad som är oklart
- Exakt antal häckande par av ovanligare arter som lappuggla är svårt att fastställa.
- Antalet arter varierar mellan 11 och 13 i olika sammanställningar.
- Inga dokumenterade dödsfall av uggleattacker i Sverige har bekräftats.
Det vi vet säkert handlar om skydd och storlek. Det vi inte vet handlar om populationernas exakta storlek – och om hur ovanliga arter rör sig mellan år och regioner.
Expertröster om ugglor
Berguven är en imponerande fågel med en vingbredd på upp till två meter.
Ornitolog vid Naturvårdsverket
Alla vilda fåglar omfattas av förbuden i artskyddsförordningen. Det är förbjudet att skada deras bon eller ägg och att störa dem.
Skogsstyrelsen, statlig skogsmyndighet
Två olika perspektiv landar i samma slutsats: ugglor väcker respekt – och de är skyddade av lag.
Sveriges ugglor är fler och mer varierade än de flesta tror: från berguven på fyra kilo till sparvugglan på 50 gram, och från den vitaktiga fjällugglan i fjällen till den bruna kattugglan i södra Sverige. Alla är fridlysta och ingen hör hemma i en bur. För den som vill uppleva ugglor i Sverige är vägen tydlig: lär dig känna igen de vanligaste arterna, ge dig ut i skymningen och respektera boplatserna – annars stör du precis den fågel du hoppades få se.
naturvardsverket.se, skogsstyrelsen.se, skogsstyrelsen.se, svk.se, ostersund.se, naturvardsverket.se
Vanliga frågor
Vad äter ugglor i Sverige?
Ugglor jagar främst små däggdjur som sorkar och möss, men många arter tar även fåglar, insekter och daggmaskar. De största arterna kan ta betydligt större byten.
Är ugglor nattaktiva?
De flesta svenska ugglor är aktiva i skymning och gryning, men flera arter jagar även dagtid. Hökugglan är känd för att vara dagaktiv, och fjällugglan kan vara igång dygnet runt under den ljusa årstiden i fjällen.
Kan ugglor se i mörker?
Ja. Ugglor har mycket stora ögon med ett högt antal stavceller, vilket ger dem ett utmärkt mörkerseende. De använder också hörseln för att lokalisera byten, ibland även under snö eller i tät vegetation.
Hur kommunicerar ugglor?
Genom arttypiska läten. Kattugglans mjuka hoande, hornugglans utdragna rop och berguvens djupa hoanden hörs långt i natten, och ungar tigger med pipande läten.
Var bygger ugglor bon?
Många ugglor bygger inga egna bon utan övertar gamla hackspettshål, ihåliga träd eller holkar. Markhäckande arter som jorduggla och fjälluggla lägger äggen direkt på marken, ofta väl dolda i vegetationen.
Hur länge ruvar ugglor på sina ägg?
Ruvningen varar vanligen mellan tre och fem veckor beroende på art. De stora arterna ruvar längst, och ungarna stannar sedan i boet i flera veckor innan de är flygfärdiga.
Relaterad läsning



