Tornugglan har inte häckat i Sverige på över 20 år och klassas nu som nationellt utdöd. Den här artikeln går igenom varför arten försvunnit, vad forskarna säger om dess status och vad som krävs för att den eventuellt skulle kunna återvända.

Antal fynd i Sverige: 22 individfynd ·
Senaste häckning: över 20 år sedan ·
Vingspann: 80–95 cm ·
Vikt: 300–600 g ·
Status enligt ArtDatabanken: utdöende (RE)

Snabböversikt

1Bekräftade fakta
2Vad som är oklart
3Tidlinjesignal
4Vad händer härnäst

Sex fakta om tornugglan – en översikt över artens mått, livslängd och förekomst i Sverige.

Egenskap Värde
Vetenskapligt namn Tyto alba
Vingspann 80–95 cm
Vikt 300–600 g
Livslängd Upp till 4 år i det vilda
Antal observationer i Sverige 22
Senaste häckning Före 2005

Finns tornuggla i Sverige?

Tornugglans status i Sverige

  • SLU Artdatabanken klassar tornugglan som nationellt utdöd (RE) i sin rödlistning 2025 (SLU Artdatabanken – svensk myndighetsdatabas).
  • BirdLife Sverige föreslår att arten ska föras upp som utdöd på den nya rödlistan (BirdLife Sverige – ornitologisk expertorganisation).

Vad detta innebär: Tornugglan har inte längre en reproducerande population i Sverige. De enstaka fynd som görs är tillfälliga gäster, sannolikt från kontinenten.

Senaste observationer i Sverige

  • Enligt Artfakta har fynd under 2000-talet rapporterats från södra och mellersta Sverige norrut till Värmland och Uppland (SLU Artdatabanken – svensk myndighetsdatabas).
  • Wikipedia sammanfattar att observationerna främst är koncentrerade till Skåne, västkusten, Öland och Gotland (Wikipedia – fri encyklopedi).

Mönstret: Alla nyare fynd ligger i södra halvan av landet. Ingen individ har setts häcka sedan 2003.

Är tornugglan utdöd i Sverige?

ArtDatabankens bedömning

  • I SLU Artdatabankens rödlistning 2025 bedöms tornugglan som nationellt utdöd (RE) (SLU Artdatabanken – svensk myndighetsdatabas).
  • Det svenska häckningsbeståndet anses utgånget. Senaste kända häckning var 2003 i Skåne, enligt BirdLife Sverige (BirdLife Sverige – ornitologisk expertorganisation).

”Tornugglan föreslås klassas som nationellt utdöd – första gången på 20 år som en svensk häckande fågelart försvinner.”

BirdLife Sverige (Källa)

Nyheter om utdöendet

Konsekvensen: Om rödlistningen fastställs blir tornugglan den första svenska häckfågel som förklaras nationellt utdöd på 20 år.

Vad äter tornugglan?

Typisk föda

Jaktbeteende

Avsevärt: Tillgången på smågnagare är avgörande för tornugglans överlevnad. I dagens jordbrukslandskap har gnagarpopulationerna minskat drastiskt.

Tornugglans specialiserade diet gör den sårbar för förändringar i jordbrukslandskapet – när sorkar och möss försvinner, försvinner också ugglan.

Är det ovanligt att se en tornuggla?

Frekvens av observationer

  • Ja, extremt ovanligt. Endast 22 individfynd har rapporterats i Sverige totalt (SLU Artdatabanken – svensk myndighetsdatabas).
  • De flesta fynden är från de senaste 20 åren, men ingen häckning har observerats (BirdLife Sverige – ornitologisk expertorganisation).

Var i Sverige har tornugglor setts?

  • Historiskt fanns arten främst i Skånes södra, västra och nordvästra delar samt på Kristianstadsslätten (SLU Artdatabanken – artfakta).
  • På senare år har observationer även gjorts på Öland, Gotland och upp till Värmland (SLU Artdatabanken – svensk myndighetsdatabas).

Slutsatsen: Att se en tornuggla i Sverige är en raritet värd att rapportera. De flesta fynd görs av erfarna fågelskådare.

Vilken uggla är utrotad i Sverige?

Ugglor som försvunnit från Sverige

  • Tornugglan och fjällugglan föreslås båda klassas som nationellt utdöda i den kommande rödlistan (BirdLife Sverige – ornitologisk expertorganisation).
  • Fjällugglan är utrotad som häckfågel i Sverige, medan tornugglan ännu har tillfälliga besök (SVT Nyheter Sápmi – public service-nyheter).
  • Inga andra uggelarter (som hornuggla, kattuggla eller sparvuggla) är utdöda eller hotade i samma utsträckning (SLU Artdatabanken – svensk myndighetsdatabas).

”Tornugglan och fjällugglan är de enda uggelarterna som föreslås bli nationellt utdöda i 2025 års rödlista.”

SVT Nyheter Sápmi (Källa)

Skillnaden: Medan fjällugglan helt försvunnit som häckfågel kan tornugglan fortfarande dyka upp som gäst – men chansen att se en häckning är i praktiken obefintlig.

Tidlinje: Tornugglans väg mot utdöende i Sverige

  • 1990–2005: Sista dokumenterade häckningarna i Sverige (BirdLife Sverige – ornitologisk expertorganisation).
  • 2025: SLU Artdatabanken klassar tornugglan som nationellt utdöd (RE) i sin rödlistning (SLU Artdatabanken – svensk myndighetsdatabas).
  • 2025–2026: Enstaka observationer rapporteras i Dalarna och Malmö, men utan häckning (RäddaEnArt – svensk naturvårdsorganisation).

Tidssignalen: Det har gått över 20 år utan en enda bekräftad häckning. För en art med kort livslängd innebär det att den svenska populationen i praktiken är utraderad.

Bekräftade fakta och oklarheter

Bekräftade fakta

  • Tornugglan har inte häckat i Sverige på över 20 år (BirdLife Sverige – ornitologisk expertorganisation)
  • Arten är klassad som utdöende (RE) enligt SLU Artdatabanken (SLU Artdatabanken – svensk myndighetsdatabas)
  • Endast tillfälliga observationer förekommer (SLU Artdatabanken – svensk myndighetsdatabas)
  • Modernisering av jordbruket har förstört häckningsmiljöer (RäddaEnArt – svensk naturvårdsorganisation)

Vad som är oklart

  • Om enstaka tornugglor fortfarande överlever i Sverige (BirdLife Sverige – ornitologisk expertorganisation)
  • Om tornugglan någonsin kan återetablera sig naturligt (SVT Nyheter – public service-nyheter)
  • Om klimatförändringar påverkar spridningen från kontinenten (RäddaEnArt – svensk naturvårdsorganisation)
Fler källor

dagensarena.se, artportalen.se, facebook.com, dn.se, slu.se

Enligt BirdLife och ArtDatabanken, som sammanfattas i en detaljerad artikel om tornugglans status, är tornugglan numera utdöd som häckfågel i Sverige.

Vanliga frågor om tornugglan

Hur ser en tornuggla ut?

Tornugglan har en karakteristisk vit ansiktsmask som är hjärtformad, med mörka ögon. Ovansidan är sandfärgad med gråa och bruna nyanser, medan undersidan är ljus med mörka prickar. Den underart som häckat i Sverige är Tyto alba guttata (Wikipedia – fri encyklopedi).

Var häckar tornugglan?

Tornugglan häckar i öppna jordbrukslandskap, gärna i gamla ladugårdar, ruiner och hålträd. I Sverige fanns de flesta häckningarna i Skåne, men även på Öland och Gotland (SLU Artdatabanken – artfakta).

Är tornugglan nattaktiv?

Ja, tornugglan är huvudsakligen nattaktiv. Den jagar genom att glida lågt över öppna fält och använder sin utomordentliga hörsel för att lokalisera byten i mörker (Wikipedia – fri encyklopedi).

Hur länge lever en tornuggla?

I det vilda blir tornugglan sällan äldre än 4 år. I fångenskap kan den leva upp till 15 år (RäddaEnArt – svensk naturvårdsorganisation).

Vad är skillnaden mellan tornuggla och vanlig uggla?

”Vanlig uggla” syftar ofta på kattuggla eller hornuggla. Tornugglan har en hjärtformad ansiktsmask och är mindre. Den är också mer specialiserad på smågnagare och kräver öppna jordbrukslandskap (Wikipedia – fri encyklopedi).

Kan tornugglan återkomma till Sverige?

Teoretiskt ja, om häckningsmiljöerna återställs och gnagarpopulationerna ökar. Men med nuvarande jordbrukspolitik och klimatförändringar bedömer experter möjligheten som låg (RäddaEnArt – svensk naturvårdsorganisation).

Tornugglans öde i Sverige är en spegelbild av det moderna jordbrukets påverkan på biologisk mångfald. För svenska fågelskådare och naturvårdare är slutsatsen tydlig: antingen återskapas gamla lador och hävdade betesmarker, eller så försvinner arten för gott som häckfågel. För Sveriges naturvård innebär tornugglans utdöende en varningssignal om att landskapets småbiotoper måste prioriteras – annars väntar fler arter samma öde.